Nina på Johangården

blir det om kvällarna nu.

Och morgonen blir sakta men säkert mer och mer skum den också. Mer och mer mörk. Inte kul alls. Känns inte som att jag är redo för det stora mörkret än. Fast kan man bli redo för det?

Jag ser väldigt dåligt i mörkret. Något som inte många tror på, för jag knatar gladeligen runt lite här och lite där i bara svagt ljus. Men... det är på ställen jag känner till som i min egen byxficka. Annars är jag "ute på svag is". Detta med mitt dåliga mörkerseende har jag alltid levt med. Men som sagt... få vet om det.

Troligen har jag ju inte varit katt i något av alla mina liv. Borde ha sett som - just en katt i mörker - då. Nu ser jag som en svart blind katt i mörker.

Ajöss ljusa sommarkvällar. Här kommer det eviga mörkret, som varar i en evighet. Synd att den mörka årstiden är den som är längst här hos oss i höga nord.

en lång dag har tagit slut.

Och  jag är slut.

Ajournerar mig och återkommer i morgon.

Godkväll!

Dags att leta en säng. Måste upp i tid i morgon.

Af-besök på förmiddagen. Inte nervös. Jag har gjort det jag ska så jag känner mig säker. Ny handläggare som jag bara vet namnet på. Inte nervös för det heller. 

Efter det har jag lite "måste" och "borde"... som samlat sig igen. Dessa "måste och borde" samlar alltid ihop sig i klumpar och drösar ned när man minst anar det. Fungerar ungefär på samma sätt som dammråttorna...

de finns inte och finns inte... men när jag vänder ryggen till så kryper de snabbt fram från sina gömställen. Lagom till dammsugaren krupit in i sitt skåp.

Väck mig i tid i morgon...

Godnatt!

eller åter igen trött.

Det är kväll och jag är trött. Tänker dra mig tillbaka, lata mig och se på tv. Det är en ny dag i morgon och förhoppningsvis nya krafter och påfund.

Har lite att fundera på, och läxa att göra. Lite disk finns nog också, och lite tvätt. Kissnödiga hundar blir det regelbundet. Och precis som småbarn vill de ha ett och annat snack med sin "mamma" och lite gos och kel.

Symaskinen har stått stilla i två dagar. Inte för att jag inte vill sy... jag har inte haft tid och ork... och inte heller mönsterpapper. Men nu är mönsterpapper åter igen beställt, plus ett klänningsmönster till mig.

Men...

eftersom det är kväll nu så ska jag ägna mig åt mig själv. Återkommer i morgon.

Godnatt och sov gott!

det har åter igen varit en lång dag. En dag som började med isande kyla... i alla fall ute. Inne var det lite svalt men inte så att det var någon fara. Det är jag som blir så frusen när jag sover. Måste linda in mig i tjockt täcke som en kåldolma. Och så snor jag värme av tiken som ligger och tror att hon i sin tur snor värme av sin matte när hon sover. Men tji fick hon... eftersom hon ligger olovandes i sängen så snor jag värme från henne. Så det så!

Fast nu börjar hon kila ned sig under täcket. Allt för att värma sig. Den värmeälskande tiken. Lite tokig är hon allt. Hanen ligger i sin säng eller som oftast, på golvet. Han är inte lika värmeälskande, han älskar ju snö och kallväder.

I morgon blir också en sån där lång dag med mycken möda och mycket pustande. Fredagen inte bättre heller vad jag kan se. Borde se till att jag har advent i mina fönster också. Kommer hem så sent så det är kolsvart ute och då är det inte roligt att putsa fönster och sätta upp rena gardiner. Jag ser ju inte om det blir bra putsat eller om det bara blir förvärrat och ser än jävligare ut. Fönster borde vara självputsande.

Önskar att dygnet hade många fler timmar. Vill ju hinna vara kreativ och pyssla mer än vad jag gör. Har åter igen så många idéer om vad som kan och vill göras. Material har jag också. Det är tiden jag inte har. Eller tid har jag väl men den måste räcka till så mycket och så många.

Fick ett annorlunda telefonsamtal här i kväll. Det handlade om en stor och tjock bok där en del av släkten skulle vara med. En bok på ca fem kilo som handlar om sommarlandet och invånarna där. En riktig "bibel" med massor av smått och gott och bilder. Så då behöver jag väl inte ge ut någon bok eftersom jag kommer med i den då?

Lurade... jag vill visst ge ut böcker. Och kommer någon dag att göra det. Vänta bara! Har stått på scen som barn... Har varit i både radio och tv och i flera tidningar. Och skrivit ett helt dubbeluppslag i en tidning... och kommer nu att vara med i den stora boken som ges ut i vår... så kvar är att skriva och ge ut en bok... eller fler.

Men först ska jag sova. Ordentligt sovande ska det bli. Fem kvart i timmen... eller ännu hellre sju kvart i timmen. Drömma sött vill jag också. Det beställer jag... sköna drömmar.

Godnatt och sov gott!

här sitter jag med vingliga trötta ögon och glor på skärmen... fingrarna dansar över tangentbordet. Borde sova och drömma om mitt Ö-land. Men sover gör jag ju inte. Hundarna däremot sover. Skönhetssömn.

Inte hann jag göra det jag tänkte idag. Annat kom emellan och tog tid. Vissa dagar är som förgjorda. Hade nog varit lika bra att ligga kvar i sängen istället för att kliva upp tidigt i morse. Känslan av att dra täcket över huvudet och gömma sig där hela dagen var nog rätt. Men som vanligt gjorde jag som vanligt... klev upp och trodde mig ha kontroll över dagen. Äsch då... inte hade jag det.

Nu sover nog hela Sverige, förutom jag då... och de som arbetar natt. Det är till och med tyst ute på stora vägen. Ovanligt. Kolsvart är det ute, och kylslaget. Sen oktobernatt kan vara ganska trist och svår. I alla fall utomhus. Inne har jag värmen på och lyse att tända. Så det går ingen nöd på mig. Värre är det för de som inte har tak över sitt huvud och dåliga kläder. I den sitsen skulle jag inte vilja vara. Ingen borde få vara i den knipan. För visst finns det människor i vårt avlånga land som inte har något inomhus att sova i. Även om vissa politiker inte tror att det är så. Vilket helvete att inte ha en bostad... värme... och skydd.

Söndagen har gjort sitt intåg för ett par timmar sedan. Söndagen ska tillbringas i flyttkaoset, allt för att bringa mer ordning bland kartongerna och vad som ska med och inte. Det värsta är gjort och det mesta... men det finns alltid mer att sätta händerna i. Inte tänderna... som tur är. För löständer äger jag inga - varken egna eller andras. Skönt det! Nästa söndag är jag i mitt Ö-land, anländer dit redan på lördagen. Sex dagar bara... så åker jag. Det som kändes som en evighet bort har plötsligt tagit ett jätteskutt framåt och mot mig. Känns mycket spännande. Men inte för mycket. Tro inte det! Vore ju också konstigt om det inte var något spännande alls... eller hur?

Avslutar med låten som min mobil väcker mig med när det är dags att slå upp de mörkblå...



Godnatt och sov gott!

nu går vi och sover!

Godnatt och sov gott!