Året som gick - 2009
så då kör jag då.
Januari:
Började med Far på sjukhuset. Och jag fick en sonson sju dagar in på det nya året. Så var det Mor på sjukhuset, totalt uttröttad. Åkte som en skottspole mellan mitt hemma och Mors och Fars hemma. Jag köpte mig en tv. Började på Lernia-kurs. Kallt och snöigt.
Februari:
Jocke och Nalle fyller år. Mest Lernia-skola och saker runt detta. En ganska lugn månad.
Mars:
Jag, dotter Mimma, svägerska Lotta och svåger Kalle fyller år. Ett femtioårskalas. Lernia-skola. Lilla dotter med sällskap åker till Thailand. Persiskt nyår.
April:
Leia fyller år. Af får ett stollaryck och ska ha mig att arbeta på Samhall/Ikea med grovstädning. Stort räfst och rättarting med Af och de tar tillbaks allt. Får arbetscoachning via AcadeMedia istället. Packar för byte av lägenhet. Återbesök Handrehab för min tidigare brutna arm.
Maj:
Flyttar in i nya lägenheten. Får två tunga besked mitt i denna månad, dagarna efter varandra. Far benmärgscancer och lilla Dotter Hodgkins lymfom. Fars sjukdom obotlig och lilla Dotters går tack och lov att bota. Avgrunden öppnade sig...
Juni:
Mor fyller år. Börjar med en begravning i Umeå. Tänkte, i kyrkan, på de besked jag fått i maj månad. Stora undersökningar startar på lilla Dotter. Börjar jobba på hunddagis. Nalle-hunden galet tokstressad av att bo i stan, fungerar inte längre, avlivas eller omplaceras till gamla husse. Blir omplacering till gamla husse. Gatufest i Sundsvall.
Juli:
Gatufest i Sundsvall. Fått hem Nicke-hund som kanske kan bli tjänstehund. Jobbar hunddagiset. Får förbenat ont överallt och blir dödstrött. Röntgar ryggen för att se om det finns några fel. Viss urkalkning ses. Hett i Sundsvall.
Augusti:
Jobbar hunddagis. Fasligt ont och fasligt trött. Nicke-hund får godkänt på lämplighetstestet av hundpsykolog, för utbildning. Far fyller år. Inbrott på hunddagis. Inte kul. Miljöträningsresa till Hudiksvall med Nicke och Mynta, inför "skolstart". Förkyld.
September:
Älgjakten startar. Stora Dotter fyller år. Jobbar hunddagis, ack så jobbigt. Så ont och så trött. Masar mig till vårdcentralen och får veta att jag har fibromyalgi. Tack för det! Vill inte! Kurshelg ett och två går av stapeln i tjänstehundsutbildningen.
Oktober:
Jägarn fyller år. Min mormor skulle fyllt år exakt samma dag. Jobbar hunddagis, fast nu halvdag. Kallas via AcadeMedia till arbetspsykolog för koll... inget fel säger arbetspsykologen, förutom att jag bör nog bara ha ett halvtidsjobb... och på den reguljära marknaden. Tji fick de som tjattrat om depression. Där fanns ingen depression, ingen ångest och inget annat fel heller.
November:
Slutat på hunddagis. Blev för tungt och slitigt. Är ett tufft jobb för tuffa kvinnor, men räcker inte bara med ett tufft psyke... måste även ha tuffa muskler, vilket fibron inte bidrar med. Nu börjar kontakter med koordinatorn på vårdcentralen för att se vad som kan ges för hjälp till mig. Magen totalt bakvänd och ond av fel medicin. Får ny, men denna mage kräver även behandling för att bli snäll igen. Jägarn får hjärtinfarkt. Fk drar in hans sjukpeng. Rekommenderar honom att skriva in sig på Af istället. Jag skaffar linser istället för glasögon.
December:
Ser att dagarna i väntan på arbetsplats ger resultat vad gäller fibron. Inte lika jädra ont längre. Så skönt! Dock finns den där och gör sig påmind. Är nog lite väderkänslig, plus köldkänslig. Men... man får lära sig att leva med det. Remiss skrivs till smärtrehab... med den brasklappen att det måste samplaneras med min hundutbildning. Tar ett stort beslut i mitt liv, och genomför det tillsammans med Jägarn. Skriver testamenten, för livet är inte oändligt. Julfest på hundutbildningsstället. Söker namnuppgifter på Landsarkivet. Hittar dem bums. Talar med hjärtsköterska och får goda råd. Jag och Jägarn firar en ensam jul tillsammans med Nicke-hund. Döttrar firar tillsammans med sin far. Sonen firar på annat håll. Annandag jul åker vi till Jägarns syster och firar. Far mycket sjuk. Prognosen dålig. Prickade in exakt samma dag som förra december för att insjukna och åka ambulans till sjukhuset, men då var prognosen bättre. Nu vet ingen hur länge han finns med oss längre...
Under detta år har mycket tankar och många planer formats. Mycket kommer att ändras och mycket kommer att tillkomma. Och jag kommer inte längre att vara så jädra snäll... bara mot de snälla. Det är mitt nyårslöfte, till mig själv och till alla andra.
Mycket har jag utelämnat här, sådant som är privat... eller kan missuppfattas. Och i morgon börjar jag det nya året med en ny blogg.
Önskar dig ett GOTT NYTT ÅR Nina och hoppas att 2010 blir bättre, på alla sätt. Varm kram!
En god avslutning på året och ett riktigt gott 2010 önskar jag dej! Kram!
Usch ja, ett tufft år som gått.
Hoppas det nya året blir bättre!
Gott nytt år på dig,
Kramen
Mkt elände det gångna året - men också en del framgångar. Hoppas att 2010 blir ett bra år för er!
Ja, det har hänt mkt för dig, och jag ser fram emot att 2010 ska vara snällt med dig och ditt liv! varmaste kramar och styrka för 2010!
Ja gudarna ska veta att jag önskar det nya året blir bättre än det som var.
***GOTT NYTT ÅR***
Önskar jag dig och de dina//Kram Annica
Åh, jag visste inte att du hade slutat med hunddagiset... det lät så hoppfullt i början (fast i mina ögon låter allt sånt jobbigt förstås, jag som inte förstår mig hundar alls.)
Så skönt att dotterns sjukdom är botbar - att den äldre generationen inte blir yngre och piggare... är ju nåt man får leva med, hur trist det än är.
jag sitter och slösurfar här på natten - mätt och nöjd efter god mat och efter ett år som varit bättre än många andra tidigare för min del. Hoppas att det fortsätter lika lugnt och fint - vinster och andra stipendier och jobberbjudanden i samma stil, räknar jag inte med, men visst... kul om turen fortsätter.
Huvudsaken att det är lugnt på de andra områdena. Resten är bisaker.
Så jag önskar dig ett gott och smärtfritt år!
Det är sannerligen mycket som hunnit rinna under broarna, på gott och ont. När det är som värst och man tänker - ska det aldrig sluta snart.
Ljusningen kan komma i allehanda former.
Jag önskar Dig och de dina ett ljust och glatt 2010, att det ska rymma glädje och lycka.
God fortsättning tappra du
Varma kramar
Ja Nina.Det är inte lätt att leva, det skall gudarna veta.Vi kvinnor skall vara så starka men någon gång så brister strängen. Mitt 2009 har inte varit så go den heller.Min man fick Stroke i feb. och hela världen förändrade sig. Jobbigt har det varit innan men nu blev det etter värre.
Jag har oxo fibromyalgi och ME. ME är en neurologisk sjukdom (kronisk trötthetssyndrom) kallas den för och samma symtom som deppression men skinaden är att man vill göra saker men kan inte.
Finns ingen medicin utan man får hitta "sin dag" genom att vila, göra något och sen vila. Häromdagen var jag och fikade med en väninna som jag inte träffat på flera år och vi hade så trevligt.Men när jag skulle gå till bilen som stod en bit bort kunde jag inte ta mig dit."Bensinen" tog slut.Fick sitta på en kall bänk för benen bar mig inte. Sen var dagen efter så tröttsam. Inte klokt att det skall vara så.Det syns inte på en hur dålig man är för man spelar frisk och vill inte gnälla och vara tråkig.
Ha nu det så gott du kan och var rädd om dig!
Stor kram från mej och Uno.
Kramen till dig igen